PRENUMERERA
AKTUELL FRISKVÅRD
TIPS FÖR DIN HÄLSA
Samband mellan ryggont och dålig ekonomi
Enligt en tysk undersökning finns det ett samband mellan stora skulder och ryggont, och det visar sig att dålig ekonomi blir en tung ryggsäck. Av 1.000 skuldtyngda män och kvinnor led 80 procent av ryggsmärta jämfört med lika många med stabil ekonomi där motsvarade siffra var 20 procent. Risken för ryggont var 11 gånger så stor om skulderna dignade, med alla faktorer medräknade. I dag finns omkring 400.000 överskuldsatta personer i Sverige, vilka alltså utgör en riskgrupp för ryggont. Undersökningen presenterades i arbetsmiljö-tidningen Du och Jobbet. Liten text o kursiv: Källa: Vetenskapsradions nätupplaga
Fakta om smärta
Vad är smärta
Smärta är en varningssignal som talar om att något är fel i kroppen. Olika typer av smärta :
Nociceptiv smärta - vävnadskadesmärta. Neuropatisk smärta - nervskadesmärta. Psykogen smärta - smärta av okänd mekanism.
Smärta är alltid en personlig upplevelse och det går inte att jämföra smärtan hos olika individer. Det finns inte heller någon metod för att mäta styrkan på smärtan. Kronisk smärta innebär att en person har ont i mer än tre månader och det beror ofta på skador eller sjukdomar i leder, nerver och muskler. Långvarig smärta innebär ofta inskränkningar och problem i det dagliga livet. Man kan dela upp smärta i akut respektive långvarig smärta. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan värken kan komma och gå.
Enligt Socialstyrelsens rapport ”Behandling av långvarig smärta” visar forskning, både nationell och internationell, att upp till 35-50 % av den vuxna befolkningen lider av någon form av långvarigt smärttillstånd.
Av de patienter som söker sjukvård i Sverige för smärta har ca 40% haft ont kortare tid än 1 månad, 10% 1-3 månader och ungefär 40% mer än 3 månader. Resten av smärtpatienterna har ett återkommande kroniskt smärttillstånd, ofta migrän. Smärta är ett omfattande folkhälsoproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård.
Källa: Tony Falk, Vårdguiden, Socialstyrelsen, Apoteket AB, Läkemedelsboken
Läs mer >>
TENS – används mot både kort- och långvarig smärta
Vid en TENS-behandling stimuleras hudnära nerver med en svag elektrisk ström. Genom att aktivera beröringsnerver och/eller muskelnerver stimuleras kroppens egna smärtlindringssystem. Smärtsignalerna ”filtreras” delvis bort av dessa smärtlindrande system och man upplever mindre smärta. Aktiveringen av nerverna påverkar också det icke viljemässigt styrda nervsystemet (autonoma).
TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, används vid smärta av vävnadsskada och nervskada. Förlossningssmärta, smärta vid kärlkramp eller efter operation är exempel på akuta smärtor där TENS används. Smärta vid artros-sjukdom, spänd muskulatur eller nervskada är exempel på långvariga tillstånd. Vissa typer av illamående och vissa sår kan också behandlas med TENS.
Huden kan få en lätt rodnad, som bleknar på mycket kort tid. I enstaka fall kan huden bli irriterad. Personer som har pacemaker ska inte använda TENS då pacemakern kan störas av de elektriska impulserna.
Läs mer >>
ANNONSER
