Våra föreställningar styr
Vi människor har en enastående förmåga för att skapa olika sinnestillstånd för oss själva. Våra förväntningar har stort inflytande över vårt tänkande och uppfattning om vår omvärld och som ett resultat av detta vårt välmående. Vårt hälsotillstånd beror därmed till stor del av våra mentala föreställningar; vad vi anser om livet och framförallt om oss själva, både på det medvetna och det omedvetna planet.

Inom läkarvetenskapen har placeboeffekten ofta ansetts vara en störande faktor vid tester av effekten hos nya läkemedel. Det är bevisat att vår inställning till och förväntan på en behandling påverkar behandlingens effekt. Placebo är benämningen på de positiva effekter som uppstår vid olika medicinska behandlingar men som inte direkt kan kopplas till den aktuella behandlingens verksamma delar. Många betraktar placebo som ett uttryck för vår egen inneboende läkande förmåga som styrs av vår attityd och mentala inställning. Effekten är likadan åt andra hållet, negativa förväntningar på en behandling motverkar det avsedda behandlingsresultatet, detta kallas nocebo.

Läkemedel som placebo
Placeboeffekten i läkemedelsstudier ligger vanligtvis på runt 30 procent. Störst är effekten när det gäller olika smärttillstånd som till exempel vid ryggskott når där upp till 60 procents effekt. Placebomedicin finns också noterat för astma, magsår och vid olika slags hudåkommor samt fysiologiska tillstånd som sömn, vakenhet, hjärtfrekvens och muskelkraft. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har kunnat visa att placeboeffekten också har stor betydelse vid bearbetning av emotionella upplevelser och obehag.

I en studie har det visats att Prozac och liknande preparat inte hade mer effekt än sockerpiller. Det har man kommit fram till efter att tagit del av resultat också från studier som läkemedelsbolagen valt att inte publicera. Tidigare kunde läkemedelsbolagen välja att inte publicera studier som till exempel visar att ett preparat har låg effekt. Nu måste bolagen redovisa resultaten även av de studier som inte publicerats. Många metoder fungerar alltså trots att de rent vetenskapligt egentligen inte borde göra det.

Effekten av förväntan
En stor del av placebo bygger på förväntan och därför kan även muntlig information ge stor effekt. Ett verbalt stimuli kan till och med häva ett läkemedels effekt, alternativt stärka detsamma. Det bemötande patienten får har också stor betydelse för placeboeffekten. Idag finns det en större medvetenhet om att medicinska omdömen måste ges med stor försiktighet. Studier och olika fallbeskrivningar visar på att läkarens ord är lag för många patienter. Det har hänt att patienter har fått felaktig diagnos om livshotande sjukdom och därmed besked om att de inte har lång tid kvar att leva. När felet väl upptäckts så har klienten i vissa fall redan avlidit trots att de egentligen inte haft någon sjukdom alls. Detta visar att vår kommunikation, vår tro och våra tankar har en oerhört stor makt över vår hälsa och utvecklingen av våra liv.

Stark tro om bot
Gemensamma drag för personer som får bra behandlingseffekt är att de ofta har en stark tro om bot och bättring. De kan, på ett eller annat sätt, acceptera sin sjukdom och fokuserar sin energi på sina positiva möjligheter. De uppmärksammar och gläds åt sina framsteg, även de små, i stället för att bygga på sin oro. De har en stark och tydlig bild för sitt inre att de är friska och vitala och att de redan har uppnått sina positiva mål, några andra alternativ finns inte för dem. De har en envist positiv mental process i form av tankar, inre bilder, attityder och känslor. Det som skiljer oss människor åt är innehållet i dessa processer. Vi kan ha tankebilder som antingen hjälper oss eller stjälper oss. Att lära oss fokusera på det vi vill ha i stället för att tala om och tänka på det vi inte vill ha kan skapa den avgörande placeboeffekten i våra liv.

"Den största upptäckten under min livstid är att människor kan ändra sina liv genom att ändra sin attityd." - William James

Källor: ki.se, ne.se mfl