Andningen berättar hur vi egentligen mår och vi kan också, med hjälp av andningen, medvetet påverka vårt välmående. När vi bukandas syresätts dubbelt så mycket blod mot när vi andas med bröstkorgen. Djupandningen sänker också trycket inne i brösthålan, förbättrar blodcirkulationen och gör det lättare för blodet att återvända till hjärtat. Det är också viktigt att andas ut ordentligt för att förhindra ökning av koldioxidhalten i blodet, som i sig kan vara ångestskapande och i många fall ge huvudvärk. De flesta av oss lägger inte märke till hur vi andas. När vi stressar eller blir rädda är det vanligt att vi drar kortare andetag eller håller andan. Därför kan vi inte andas lugnt och samtidigt vara stressade. Vid en naturlig inandning blir magen större och vid utandning dras den in. Kontrollera din andning ett par gånger om dagen, tex vid fikapauserna.
En vuxen människa kan vara utan mat i par veckor och vatten några dagar men inte utan syre mer än fyra minuter eftersom hjärnan tar skada då. Felaktig andning är en vanlig orsak till dålig hälsa. Många sjukdomar grundläggs delvis genom för grund andning; lungsjukdomar, hjärtfel, blodtrycksproblem, astma och magtarmsjukdomar för att nämna några.
Vi använder vår andning till att kontrollera oss själva, tex vid koncentration, sorg, rädsla, vrede och stress. Kort andning bidrar till att kroppens muskler spänns vilket resulterar i att vi känner oss än mer stressade och följden blir kronisk trötthet. Att lära sig andas djupt och avslappnat kan vara till stor hjälp vid depression, ångest eller paniksymtom. Muskelspänningar släpper och sinnet blir lugnare. Även smärta kan lindras med hjälp av lugn och djup andning. Kan man förbättra sin andning med fem procent tjänar kroppen tusen andetag och bli mer effektivt avgiftad samt blir piggare.
Nittio procent av syret i ämnesomsättningen kommer från andhämtningen och tio ifrån maten. Kroppen är gjord för att göra sig av med 70% av slaggprodukterna genom utandningen. Luften vi andas in ska fylla lungorna för att syresätta blodet som cirkulerar i våra kroppar. Andas vi för grunt stannar gifter kvar i kroppen och belastar våra organ. Vid ytlig andning förs luften bara till de övre delarna i lungorna medans blodet i lungorna pressas neråt med hjälp av hjärtat och tyngdlagen. Det betyder att den syrerika inandningsluften aldrig kommer ner till det stora blodflödet medan det koldioxidrika blodet stannar kvar i nedre delen av lungorna.
Vi andas ca 20.000 gånger per dygn och ca 600 miljoner gånger under ett helt liv. Inandningsluften innehåller 20% syre, 79% kväve och 1% koldioxid. Utandningsluften innehåller 14% syre, 69% kväve, 5% koldioxid, 12% vattenånga och andra gaser. Lär vi oss andas mer effektivt får vi bättre livskvalitet i alla avseenden.
Så dra ett djupt andetag - ofta. Stanna upp och andas ofta, för då lugnar du kroppen och ditt nervsystem. Andas lugnt genom näsan så ökar din syresättning och avslappning.
Läs mer >>